ingvert

Sissela Kyle har signerat mitt creddiga och prettiga arkitekturskissblock. Lycka!

Upplevt mitt första någonsin "göra-något-kul-med-jobbet-ögonblick" (har ju inte haft så enormt många jobb hittills). Komedishow med folket på Valhallabageriet. Grymt bra show och kul bullmänniskor.

Och jag stötte på Sissela Kyle. Jag stötte på Sissela alltså. Jag stötte inte på Sissela Kyle. Stötte på.

Jaja. Kanske någon förstår mig...

...allra vänligast till mig. Stå helst själv för transporten hit. Jag kommer betala tillbaka i ett gnistrande leende.

Fått ett par lådor från en vänlig förortssjäl. Men ajdå. Lilla gubben har samlat på sig prylar...

Oj, och möbler! Själva prylarna kommer inte bli så svårt då nya lägenheten verkar ha förvaringsutrymmen bakom varje liten list. Men blir nog till att skänka/sälja/elda upp lite möbler. Hälsat på nuvarande hyresgästen idag och mätt väggarna med tumstocken i högsta hugg. Det var tyvärr ganska enkelt. Vilket jag tolkade som att väggarna var ganska korta. Får räkna på det lite. Eventuellt kan eventuella kartonghjältar få ett skrivbord i belöning...

Mätt som en plätt. Just haft avskedsmiddag med korridoren. Inga tårar, men verkligen blandade känslor. Ska absolut bli jättekul att bo mitt på Södermalm.

Men kommer bli ensamt.

Får nog bli återbesök här med jämna mellanrum. Skönt folk nu. En smågalen polack, en konstnärlig danska, två grekiska barndomskompisar (med varandra alltså, inte med mig), ett par indoneser, en kines och några svenskar. Om de bara kunde flytta med.

Dock rädd att det hade blivit trångt..

Såja, hela listan avklarad. Nu firar jag med gröt. Kom nämligen på att jag glömde äta frukost idag.

Kall gröt i stekhet tallrik. Något med vår mikro har fått fnatt. För motsatsen hade varit godare...

Nu kom jag precis hem. I varma långkalsonger och en kofta jag har sovit i. Med ett lösskägg som sitter på sniskan och shit-va-varmt-det-blev-när-man-kom-in-svettpärlor i pannan. Känner mig som en liten ädelsten som glittrar av fräschhet.

Min önskan just nu: en dusch.

Men.

Jag har ett uppdrag. Som passar sig bra att utföra innan man duschar. Jag har nämligen köksvecka i korridoren. Detta betyder att en viss del av söndagen måste ägnas åt att:

1. Sopa golvet i korridor och kök.
2. Placera vår samling av dammråttor i ändamålsenliga burar.
3. Ta ut "återvinningen"
4. Upptäcka att någon även denna vecka har lagt en massa plast bland kartongförpackningarna.
5. Stå i ute i regnet och sortera kartong och plastförpackningar.
6. Upptäcka att någon även denna vecka har "glömt" att skölja ur förpackningarna.
7. Känna hur gammal juice rinner längs armen.
8. Upptäcka att även denna vecka så har bananflugekollonin utökats.
9. Klökas lite.
10. Fira att detta var min sista städdag i korridoren!
11. Komma på att jag har glömt torka golvet.
12. Torka golvet.

Tjohoo det blir dvärg på sago-festen ikväll. Även om skägget och luvan jag köpt är misstänkt lika tomteattiraljer...Så nu återstår bara den lilla detaljen att dvärgar sällan är 1.80 långa.... Tips?

...dvärg ikväll. Det är frågan.

För att bli dvärg behövs: vitt helskägg, toppig luva, träskor, samt minus en meter. Det sista känns som det svåraste att ordna hipp som hopp på en eftermiddag...

Brööööl! Vad jobbigt det är. Varit i skolan igen idag, efter en veckas croissantsglufsande samt slemhostande.

Ja så vad hann jag med i Frankrike, innan jag sjukade ner mig? På fredagen utnyttjade jag min kompis Leslies gratis-museum-kort och plockade Centre Pompidou, Grand Palais och Musée Caie Branley. Leslie tittade på tavlorna, jag hade mest blicken i taket och kollade in husen... Några crepes och till frukost nybakta croissanter och pain au chocolats, innan det var dags för matkulturen att bli mer amerikansk....


Frukost: sötade flingot med sötat bröd med fruktsallad (konserverad). Lunch: korv med bröd. Mellanmål: popcorn. Kvällsmat: hamburgare. Fick ett fnatt och började leta bananer innanför Disneyområdet. Inplastade äpplen fanns i en (1) liten mataffär vid hotellet, men någon måtta får det vara.

Annars stod vi i kö en del. Däremellan åkte lite bergochdalbanor. Grrrryyyyymmmma bergochdalbanor ska tilläggas. Slår lätt både Liseberg och Gröna Lund tillsammans. Och jag gick runt på blandad sockerchock och adrenalinkick med ett leende till örsnibbarna. Typ så här:

Höstsolen strålar målinriktat in mot bortersta väggen i lägenheten. Värmer upp tapeten. Sjunker några decimeter och börjar bränna mot påslakanet. Bränna bränna bränna.

Och jag vaknar flåsande och stånkande som en smällfet oxe. Mysbyxornas varma bomull klibbar och flufftäcket känns som en liten portabel hemmabastu.

För ett ögonblick får jag en flashback och tror att jag är tillbaka i ett morgonvarmt tält i Arvika. Men det är jag inte. Och den sjunkande febern pärlar ytterligare några svettdroppar i pannan på mig.

Jeeepp, hemmasjukling igen. Har som mål att vara frisk max en vecka i taget hela hösten. Har hållt löftet bra hittills.

Paris då? Jodå satt som en smäck (eller basker?). Fortsättning följer...

Okej. Som igår. Lite sprickfärdig någonstans mellan Fittja, skolans snickeri, Fortum elbolag, Paris flygplats, lägenhet 1512 i Skrapan och typ nån grej till som jag glömde nu.

Imorgon ska jag i alla fall släppa en del av det för vinden, låta flyget lyfta mot grå höstmoln och landa yrvaket i ett land av mustiga viner och smördegsdoftande bistroer.

Au revoir!

Erique

Varför inte lite kommunism? Hade väl varit trevligt. Ingen konkurrens och ingen möjlighet till att göra ett bra val.

Då hade man sluppit sitta en hel natt och leta bredbandsbolag. Och en hel annan natt att leta upp den bästa elleverantören. Någon som har några tips? Adamo, är det bra? Rix? Bredbandsbolaget???

Aaaahhh! Kan inte internet ta och krascha ordentligt nån gång! Bom bang och så fanns det inte längre.

Och så går mänskligheten tillbaka till att odla kossor.

Japp! Så är det klart. Allt går att nå bara man har ett mål. Så nu har jag bestämt mig för en matchvikt och när jag ska ha uppnått den.

Fem kg på dryga två veckor känns inte orimligt. Omständigheterna är ju nämligen lite speciella. Bara två dagar tills jag flyger till Paris!

Och där finns: croissanter, pain au chocolats, macarons, crepes med nutella/grand marnier/kastanjepure, chokladpraliner, sötade disneypopcorn, plommon i likör, creme brulée, osv, osv, osv. Inga problem alls att bli fem kilo fett fetare!

Om det är någon som fortfarande inte är avundsjuk, jag ger gärna ut mitt nummer för ett litet skrytsamtal.

Så var man tillbaka i våningen strax norr om stan. Med utsikt över takåsarna (läs: trädtopparna) och nästan så mycket plats vända sig om 180 grader utan att dra in magen.

Helgen gick snabbt och fort. Den började som vanligt i fredags eftermiddag, men sedan saknades diverse timmar fram tills nu, vilket resulterar i att jag känner mig föga utvilad inför en ny vecka.

Dock mätt tack vare diverse bortskämning hos mamma, pappa och farmor.

Samt lite seg tack vare diverse utgång igår (förhoppningsvis utan bortgöring) på ett av Älmhults alla alternativ inom utgångsbranchen (läs: jag hade tur och bokade en hemresa just den kvällen i månaden då det är möjligt att dansa loss till schlagerhits tillsammans med barndomskompisar, simträningskollegor och fd klasskamrater).

Och summan av kardemumman är att det har varit underbart kul att träffa på massa människor, men att det nog skulle sitta fint med en lång lång natt sömn...

Natti natti!

Diddi

Vad har ovanstående bilder gemensamt?

Ytterst lite, hoppas du.

Dessvärre...en sak... deras eftersmaker blandar sig ytterst tydligt i min mun just nu. Smaklökarna jublar och kastar program. Eller inte.

Följdfråga: varför??

???
??
?

Jo: kokta rödbetor till kvällsmat. Mmm med smör. Och flingsalt. Mmm. Tog tid men var värt det. Sedan en förkylningskur genom ett råd från polska korridorskompisen Pjotr. Klyftpotatis med en halv rå vitlöksklyfta. Nja-gott men säkert nyttigt.

Och avslutningsvis en bulle på det.

Ska nog borsta tänderna nu. Hjälper kanske. Lite.

Lite är bättre än inget.

Ciao.

Packa min stora lilla nya resväska nu. Älmhultståget imorgon eftermiddag.

Den stora lilla väskan är stort liten då jag köpte den med anledningen att jag behövde en liten väska, med att det sedan visade sig att den var ganska stor. Krångligt? Nja jag skyller bara på att min hjärna inte riktigt fungerar ibland. Den kostade ju bra 200 spänn i en av Fittjas mindre pålitliga affärer.

Så ner med tvättkorgen nu. Har aldrig utnyttjat mina kära föräldrar innan så tänkte att det måste det ju bli ändring på. Så ska låna deras maskiner lite...

Kommer för övrigt bli en sjukt schemaspäckad helg. Med start på Caffé Nero för en (oh la la shit pommes frites wow det är inte sant!) KÖPE-LUNCH imorgon.

Hälsa världen.

Kram kram

Ahaa en Anonym känner mig visst. Men nej, inget Baba ikväll. Ska hosta mig till sömns och hoppas på att vara pigg till skolan imorgon.

Men den andra, lilla betonghatande, Anonym. Vem är du? Inte känner väl jag någon som ogillar brutalism?

På tal om brutalism, det är mycket miljonprogram i mitt liv just nu. Varit hemma med feber idag och läst på en massa om 60- och 70-talens förortsbyggande.

Var i Fittja med klassen i måndags. Blev helt kär (värst vad jag var amorös med betongkåkar just nu, en fetisch????), men det kan nog ha väldigt mycket att göra med att solen sken och allt verkade idylliskt och fint.



Ser lite London ut tycker jag. Vad tycker Anonym?

Smått hostiga men kärleksfulla kramar,

Erik

Tyvärr. Nisom ville läsa en romantisk text om kramar och promenader och mys och geléhallon får nog läsa vidare någon annanstans.

Här blir det råare. Hårdare.

Naket.

I början tyckte jag det var konstigt. Vad var meningen?

Nu har ett drygt år gått. Och jag älskar det mer och mer.

Ett koncept som gick igenom hela vägen. Ingenting är i vägen utan allt följer tanken.

Från en vinkel en mörk vägg av metall. Från ett annat håll en inramning av Engelbrektskyrkan. Och på nära håll en kaxig koloss mitt bland Östermalms traditionalistfascistoida bostadskvarter.



Utfrån och in, ingen ornamentik och inget som döljer det som håller upp. Brutal betong



En frisläppt råhet som tillåter. En byggnad som går att påverka och bearbeta. Men den rör sig inte en millimeter.

Så vacker. På sitt eget sätt. Andra åsikter?

Nej det blir inget intressant idag heller. Nothing to say.

Jo just det! Kul kul. Jag har blivit sjuk igen! :) Så imorgon blir det feber-zappning. Igen.

Ironi förresten. Guld värt.

Host.

90-tals-hits. Alldeles underbart dåliga.

Men med en underlig hemlig liten "feature". Nämligen att min närmaste koppling till många av dessa underbart dåliga låtar är...smurfarna.

Till exempel No Limit, som just ljöd ljudligt ur ljöd ur Rikards datorhögtalare, förknippar jag ju tydligast med: "Vilken smurfig sommar!", vilket jag gärna poängterar på 110 dB varje gång refrängen dyker upp. Jag menar, är det någon som verkligen sjunder "there's no limit"?

Nej.

Smurfig sommar. Jag hoppas på en smurfig höst. God afton kära lyssnare. Mitt namn är Erik.

Frossa ordentligt nu. Förra året var mitt personliga bullintag sju stycken, inklusive diverse gratispresenter från Metro. Kommer nog bli svårt att slå idag, trots den enorma påsen bullar jag fick från jobbet. Delvis svartbrända och osäljbara, men vadå en hel påse kanelbullar från en mästerbagare!

För övrigt, grattis Erik. Jag har nu ett lägenhetskontrakt på en enorm 20-kvadratare på 15 våningen i Södermalms Studentskrapan. Jihooo!! Flyttar äntligen in i stan på riktigt (även om jag anser att Lappis tillhör Östermalm). Och redan om en månad!

Så kanske dags att visa lite väl utvalda redigerade och rekonstruerade bilder från kära Lappkärrsberget.

Detta är min väg från tunnelbanan:


Om jag inte väljer denna vägen det vill säga:



De ovårdade korna är grymma.

Nä nu ska jag krypa ur min morgonrock (tog min obligatoriska jobbat-på-bageriet-och-har-lite-att-ta-igen-2-timmars-tupplur  nyss), och bege mig till stan för lite kreolskans gryta och bullberg hos Rikard.

...NOT!

Klockan är 06.15. En mörk och kall (ja, de har visst inte satt igång elementen här än) lördagmorgon! Igår var det fredag och jag somnade halv elva.

Så frågan är ju om jag någonsin skulle kunna vara bagare....


Hurra, förresten! Ge nu någon vänlig själ en smått ogräddad, lätt dödbakt (mmm geggigt) kanelbulle med extra mycket pärlsocker! Det är ju faktiskt International Canel Bull Day bara en gång om året.

Nu ska jag jobba.

Mmmm....Marabou....testat deras Premium Sesam idag. Mörk choklad som smakar frön. Lite gott.

Men det var egentligen inte det jag tänkte Mmm:a om. Chokladen bara råkade komma över mig. Nä jag är trött. Trött? Japp. Ovanligt? Nepp.

Men idag är det på ett bra sätt. Lite träningsvärk från igår, plus att jag har simtränat idag. Och som alla bör veta, så ger ju simträning den allra skönaste av trötthetar. Varenda muskel är varm och matt, huden smått fnösktorr och ögonen redan lite grusiga. Simtrött alltså.

Här var jag:


GIH-badet ur min synvinkel. Glömde nämligen sätta i linserna imorse. Så här skulle jag för övrigt sett ut i måndags, om jag själv skulle se mig utan glasögon:



Jag vet. Det var exhibi-Diddi som bara måstade visa upp ännu en bild på sig själv.

Ska skriva kontrakt imorgon. Det ska bli roligt.

Natti! /Erik