La mia bici!
Först ett favoritträd:
Mmm pinje...
Sen senaste dagarnas största nyhet. Jag har blivit med cykel! Den nästan främmande vännen som lovade mig en cykel, och sen inte dök upp när vi hade bestämt träff flera gånger, dök till slut upp! Jag hjälpte ju honom ringa mamma när hans vespa hade tagit slut, så nu fick jag min tillbakakaka.
Jag hängde med dem ut också: Claudio och hans grabbiga grabbpolare. Alltså verkligen grabbiga grabbar. Och så jag. Tihi. Vi spelade biljard. Höhö. Men sen har unge Claudio inte bara gett mig en cykel, utan är ruskigt snygg också. Så jag kunde ta att vara lite malplacerad.
Här är jag, glad och glansig i pannan, glad med min nya lilla cykel:
Ny är för övrigt ett ord jag tänjer på lite här. Som alla andra av Ferraras många cyklar, är det en prima skruttcykel! Även äldre, propra damer och herrar skumpar runt på sina skramlande rosthögar, mycket charmigt. Risken att bli bestulen ligger på runt 100%, så tumregeln är att aldrig betala mer än 50€. Mer är det inte värt. Men 0 € är ju också ett väldigt bra pris.
Ikväll ska jag klä mig i svenska flaggans färger på Erasmusfest! Buona sera
Kommentarer
Trackback
