Mysiga stunder bland gummi, glas och metall.

Materialproverna börjar bli många i klassen nu. Vi har fått en deluppgift att skaffa bitar av de material vi ritar in i byggnaderna. Detta sker på följande sätt: man kopplar på sin smörigaste röst, ringer upp en producent av till exempel 2-glas-fönster eller stålbalkar, berättar att man ringer från "KTH Arkitektur" (nämner inte att jag pluggar dock), säger att man är intresserad av produkten i fråga till ett projekt man arbetar med, och viktigast av allt: man låter som att man äger världen och kan allt! Vilket kan betyda ordbajsande om hålbjälklag eller annat som jag inte har en aning om.

Men allt är inte hårt arbete. Vi lyxade till det lite med bakverk efter middagslådan! Gustav hade en sjukt vass kniv, i förklädnad av en vanlig matkniv, och jag såg mitt livs hittills snyggaste semmel-snitt:


Före


Efter


Wienerkonditoriets semla placerade sig preliminärt som nummer 2 av fyra testade. Hela listan får jag väl offentliggöra när fettis-dagen till slut infaller, men jag hoppas på att grundligt undersöka några fler bullar.

Sist och ominst, för att kunna lämna Finland bakom mig och fortsätta leva ett normalt liv igen, publicerar jag här en sista bild från resan. Helsningfors domkyrka i fin vit finnesnö:




Godnatt. Rasta muttan zimmerlainen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0