Men. Vad snabbt det tog slut.

Vart har alla nattugglor tagit vägen?

Strax efter midnatt var det slitna korridorsrummet nästan tomt. Efter en skönt avslappnad fransk knytbuffé i parken här utanför, med foie gras (denna gången uppskattad), baguetter i massor, quiche, mumsig citronpaj och annat smått och franskt och gott, parkerades alla i soffan. Och i samma stund som någon kom på att någon var tvungen att dra hem, följde ett lämmeltåg i hans hälar och stället tömdes snabbt som en gröttallrik på julafton.

Men, sa vi, Viktor och jag. Det står ju två maffigt bastanta kladdkakor i kylen? Med hur mycket choklad som helst! Vad är oddsen för att de överlever en tågresa imorgon?

Ja, den som lever får se. Den som åker X2000 om 16 timmar lär också se. Om det dryper brunt kladd från våra väskor eller bara doftar förföriskt av kakao.

Mätt. Sluta prata om kladdkakor.

Med vänliga hälsningar,

Erik. Fortfarande med baskern på.

Kommentarer
Postat av: Sander

Åhh, jag som verkligen ville smaka på de där kladdkakorna!! Mådde skitilla av all mat. Notera MAT. Du får baka det nån mer gång;)

2008-07-14 @ 12:30:18
URL: http://samunia.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0