Mer än en vecka senare...

Ja visst är det illa... men så har det inte blivit av att skriva bara. Nu är det sen tisdag kväll, en tisdag som har inneburit beach life (Möckelns badplats rockar!...inte), svampplockning (myggor rockar... inte!) och final i Allsången. Årets bästa program måste jag säga. Bra gäster och inte aaallt för nipprigt klämkäckt. Men kanske borde han bytas ut snart, Anders Lundin... men mot vad? Snälla, inte Lotta Engberg.

Vad innehåller då livet, förutom denna kära folkkära tradition? Sedan jag skrev sist har följande hänt:

*Silverdalen var skitkul! Uppträdet var väl någon slags coverband à la Älmhult, men annars var musiken bra, människor sköna och många härliga återseenden. Fick min franska nerv lugnad med en Cointreau i baren. Ahh fina saker, apelsinlikör...

*Tjooof, en vecka senare, släktkalas i Ängelholm. Fler återseenden, mat, vin och tårta. På kvällen, när en stor del av släktingarna hade lämnat kalasade mamma, jag, kusiner, moster och morbror vidare. Det blev mat, festival (Skäldervikens heta svar på..ja-a.. Axels tivoli?), vin, musik och dans. Dans när vi åt middag, dans till kaffet och bugg hela natten. Har ju inte buggat på åratal (typ) så det var skitkul. Och otroligt nog sov kusin Anna vidare på övervåningen...

*Resväskan är nu äntligen uppackad. Och trot eller ej, mitt rum är städat! Man behöver inte vara längdhoppare för att ta sig till sängen. Trots att jag lyckats växa ur mina pedantfasoner när jag var i Frankrike...

Imorgon kommer Tina på lunch och sedan ska jag till optikern. Ja just det.... det var ju en annan sak också.... mamma har trampat sönder mina glasögon (ja... jag rååkade kanske tycka att det var smart att lägga dem på badrumsmattan.. OCH?). Detta endast ett par minuter efter att jag lyckades skvätta ner hela köket med en klibbig Campari-apelsinjuice-sirap-mix när locket på shakern gick av. Otursdag! Eller rättare sagt, oturs-fem-minuter...

Nu ska jag sova. Upp till gymmet typ före soluppgången imorgon. Måste dit innan Viktor börjar jobba vid 11 ju...

Livet är hårt. Men tufft!
Typ.

Godnatt! /Erik

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0