Att utrota-lista
Detta vill jag ha bort inom 24 timmar:
5. Vår delkritik imorgon och på torsdag
4. Lite mat ur min mage för jag är dömätt
3. ca 4 km, så det är närmare att komma hem
2. En lätt skolångest.
Och på en hedrande förstaplats:
1: Bort med allt som har med datorer att göra!!!!!!! Fan det tar ju evigheter att få ihop något vettigt! Jag vill inteeee!!
Buhu.
Stick och brinn.
Och sov gott.
5. Vår delkritik imorgon och på torsdag
4. Lite mat ur min mage för jag är dömätt
3. ca 4 km, så det är närmare att komma hem
2. En lätt skolångest.
Och på en hedrande förstaplats:
1: Bort med allt som har med datorer att göra!!!!!!! Fan det tar ju evigheter att få ihop något vettigt! Jag vill inteeee!!
Buhu.
Stick och brinn.
Och sov gott.
Snart kvällsmat
Restaurang Erik bjuder ikväll på franskt rågsurdegsbröd med leverpastej och färsk gurka.
Eller snarare Eriks catering idag. Jag serverar dagen till ära på ritsalen. Delkritik i två dagar med start imorgon. Sedan följer som en välförtjänt belöning en veckas lov och en veckas Islandsresa.
Nu sitter jag och funderar över radhus i Nacka. Och kladdar med lite diverse pennor och penslar. Skulle imponera mäkta på en femåring just nu. Men vi gör så mycket annat än bara konstig dagiskonst.
Som under teknikworkshopen för några veckor sedan. Då skapades denna "byggnad":
Skalgubbarna är i 1:50. Frågor? Helt meningslöst i så fall, svaren finns någon annanstans i kosmos.
Eller snarare Eriks catering idag. Jag serverar dagen till ära på ritsalen. Delkritik i två dagar med start imorgon. Sedan följer som en välförtjänt belöning en veckas lov och en veckas Islandsresa.
Nu sitter jag och funderar över radhus i Nacka. Och kladdar med lite diverse pennor och penslar. Skulle imponera mäkta på en femåring just nu. Men vi gör så mycket annat än bara konstig dagiskonst.
Som under teknikworkshopen för några veckor sedan. Då skapades denna "byggnad":
Skalgubbarna är i 1:50. Frågor? Helt meningslöst i så fall, svaren finns någon annanstans i kosmos.
Äntligen måndag.
Godmorgon! Tog lite sovmorgon idag så kom just till skolan.
Nej faktiskt inte. Jo jag kom just till skolan, men steg faktiskt upp redan halv åtta! Men var hårmodell i förmiddags och fick frisyren justerad. Var dock så in i bänken trött att jag flera gånger höll på att somna samtidigt som en frisör klippte mig på scenen inför 11 halvengagerade kollegor.
Har helgen varit bra? Jaadå. Själv?
Hjärtliga lyckönskningar på bemärkelsedagen.
Grattis Martin på 18-årsdagen!
Grattis Erika på 3-årsdagen!
Grattis Are på 75-årsdagen!
Grattis ifall någon annan skulle råka fylla år idag också.
Grattis Erika på 3-årsdagen!
Grattis Are på 75-årsdagen!
Grattis ifall någon annan skulle råka fylla år idag också.
Det omöjliga har skett!
Jag trodde aldrig det skulle hända.
Men nu sitter jag här, i datasalens osexiga lysrörsljus och lyssnar på. Marily Manson!
Va? Vad har hänt? Har jag blivit hårdrockare? Eller dödsmetallare? Eller indiepoppare? (Nåja, det här med genrer på musik har aldrig varit min starkaste sida). Något har hur som helst hänt.
Men lugn jag är samma Erik fortfarande. Förutom denna låten och några till, så är det fortfarande en väl avvägd blandning av Kent, Håkan Hellström, Madonna och Charlotte Perelli i lurarna.
Men nu sitter jag här, i datasalens osexiga lysrörsljus och lyssnar på. Marily Manson!
Va? Vad har hänt? Har jag blivit hårdrockare? Eller dödsmetallare? Eller indiepoppare? (Nåja, det här med genrer på musik har aldrig varit min starkaste sida). Något har hur som helst hänt.
Men lugn jag är samma Erik fortfarande. Förutom denna låten och några till, så är det fortfarande en väl avvägd blandning av Kent, Håkan Hellström, Madonna och Charlotte Perelli i lurarna.
Dagens spontanköp:
3 zucchinis.
Varför inte? Det var ju länge sedan.
Varför inte? Det var ju länge sedan.
Jag är en sång- och en dansman. Åhåååhåh.
Ipoden är döden för spontansocialiserandet. Folk på promenad på stan är ju numera okontaktbara, och bara att fråga någon vettig människa om vägen innebär flaxigt vinkande och försök till uppmärksamhet.
För mig står den portabla musikspelandet dock främst för ett annat i-landsproblem. Jag har nämligen väldigt svårt att låta bli att sjunga med när jag lyssnar på musik. Eller sjunga med och sjunga med, snarare mima likt en Småstjärnorna-kandidat och ta ut lite random danssteg.
Utan att någon ser så klart. Oftast. I alla fall de diskreta stegen i takt och den lilla lilla rörelsen med armen försöker jag hålla hemligt för mina medmänniskor. Men å andra sidan, när jag susar fram på cykeln, och möter bilister och fotgängare som jag med all sannolikhet aldrig kommer se igen, brukar jag bjuda på en liten show. Nu hör de ju tyvärr inte musiken, så det enda de ser är någon slags retard som verkar prata med sig själv, men även det kan ju roa någon.
Mest spelade, fortfarande: Stay the Night. Jäklar vad pepp!
Och nu över till något helt annat. Kungliga Bibliotekets läsesal.
Jäklar vad pepp!
För mig står den portabla musikspelandet dock främst för ett annat i-landsproblem. Jag har nämligen väldigt svårt att låta bli att sjunga med när jag lyssnar på musik. Eller sjunga med och sjunga med, snarare mima likt en Småstjärnorna-kandidat och ta ut lite random danssteg.
Utan att någon ser så klart. Oftast. I alla fall de diskreta stegen i takt och den lilla lilla rörelsen med armen försöker jag hålla hemligt för mina medmänniskor. Men å andra sidan, när jag susar fram på cykeln, och möter bilister och fotgängare som jag med all sannolikhet aldrig kommer se igen, brukar jag bjuda på en liten show. Nu hör de ju tyvärr inte musiken, så det enda de ser är någon slags retard som verkar prata med sig själv, men även det kan ju roa någon.
Mest spelade, fortfarande: Stay the Night. Jäklar vad pepp!
Och nu över till något helt annat. Kungliga Bibliotekets läsesal.
Jäklar vad pepp!
Antal tecken, fyra dagar kvar.
På tisdag ska jag ha skrivit 12.000 tecken.
Nu: 6.000. Hurra!
Glaset känns känns halvfullt. Nu är det ju snart bara massa diskussion och babbel kvar.
Nu: 6.000. Hurra!
Glaset känns känns halvfullt. Nu är det ju snart bara massa diskussion och babbel kvar.
En liten spännande meningslös detalj.
Följande fakta upptäckte jag nyss när jag försökte förtränga min trängda skrivsituation: jag bor nu på exakt samma cykelavstånd som när jag bodde i korridoren på Lappkärrsberget! Jag mätte sträckan på någon jogg-sida på nätet och det var 4.5 km till A-skolan både från Skrapan och Forskarbacken. Skiljer alltså typ verkligen ingenting!
För övrigt har jag skrivit 4000 tecken. Bara 8000 kvar! Inte så svårt att skriva. Nu ska jag bara se till att hålla mig till ämnet och hålla kvar den röda tråden inom räckhåll.
Imponerande! Skriv upp detta!
God natt världen
För övrigt har jag skrivit 4000 tecken. Bara 8000 kvar! Inte så svårt att skriva. Nu ska jag bara se till att hålla mig till ämnet och hålla kvar den röda tråden inom räckhåll.
Imponerande! Skriv upp detta!
God natt världen
En liten liten ångest.
Tack jag mår mycket bra.
Men även den klaraste himmel har en liten liten molntuss i vägen för solen. Just nu är det 10 100 ord kvar.
Jävla historiauppsats. Och jävla dåliga självdisciplin.
JOBBA!
Men även den klaraste himmel har en liten liten molntuss i vägen för solen. Just nu är det 10 100 ord kvar.
Jävla historiauppsats. Och jävla dåliga självdisciplin.
JOBBA!
Erik cha garik chosh kangläkajen
Vårväder!! För första dagen i år om ni frågar mig! Därför ett brett leende parkerat i ansiktet hela dagen.
Plus då att jag har haft nypiffade fräscha vita fina tänder.
Hos tandläkaren idag för att kolla en flisa som slogs av vid rånet för två veckor sedan. Fick en fin liten plastfyllning som de sade nog troligtvis inte skulle ramla av. Okej.
Trevliga tandläkare. Lite för trevliga faktiskt. För seriöst, hur pratglad är man egentligen när man ligger halvt bakåt lutande och med någon slags gummitampong som en enorm snusprilla under överläppen? Samt en liter saliv som man sparar på till hårdare tider.
"Så det är första gången du kommer till oss på Rosenlunds folktandvård?"
"Ga..."
"I fortsättningen, vill du gå på kontroll hos din gamla tandläkare eller vill du göra det här?"
"Go ashå eheshom a go i Hockhon gu, ä e ika gra ak a gåh hie. Ah our i Krakan hå e ä inke shå gånk."
Mmmm ja just det...
Sen när jag skulle cykla vidare till skolan i det fina vädret fick jag den brillianta idén att det kanske skulle löna sig att cykla Västerbron och Kungsholmen och Odengatan, tänkte att Södersjukhuset nog väl är ganska väster på Södermalm.
Och femtio trampande minuter senare nådde jag Arkitekturskolan.
How to make a fortune!
I en ganska enorm lokal mitt emot pälsdamsknökade NK, har Whyred en utförsäljning denna och förra veckan. Själv påstår jag fortfarande att jag har lite svårt för alla skrynkliga högar på outlets, men igår lyckades jag i alla fall med tre fynd!
Tre par jeans, ordinarie pris 1400 kr resp 1100 kr. Totalt 3600 kronor!
Gissa vad jag betalade? 300. Totalt.
Jag tänkte gå dit varje dag denna veckan. Tänk, på fredag kommer jag ju vara mer än 15 000 kronor rikare! Ingvar Kamprad, tack för mitt blod.
Sommarfärger...
Tre par jeans, ordinarie pris 1400 kr resp 1100 kr. Totalt 3600 kronor!
Gissa vad jag betalade? 300. Totalt.
Jag tänkte gå dit varje dag denna veckan. Tänk, på fredag kommer jag ju vara mer än 15 000 kronor rikare! Ingvar Kamprad, tack för mitt blod.
Sommarfärger...
Frankofili!
Croissanter till frukost. Smöriga och ljumma, med hallonsylt och Nutella.
Creperie 4 Knop på kvällen. Frasig galette med spenat, creme fraiche och rökt lax. Med ett glas vitt till.
Och som avslutning: filmen Det regnar alltid i Provence. Förföriska bilder på lantliga gårdar och solbränt gräs. Tyvärr en ganska tråkig film, men sköna biofåtöljer att sova i vägde upp detta.
På tal om franska: underbart att Malena Ernman lyckades gala sig till vinst i lördagens mäkta rafflande final! Hon var visserligen inte med på min favoritlista nedan, men är ju ändå ett grymt skönt galet stört härligt nummer. Och förvånande att det fick full pott från publiken! Jag som trodde att det var alldeles för långt ifrån mellanmjölk för att slå igenom. Grattis grattis alla Malenor.
Bonne journée!
Creperie 4 Knop på kvällen. Frasig galette med spenat, creme fraiche och rökt lax. Med ett glas vitt till.
Och som avslutning: filmen Det regnar alltid i Provence. Förföriska bilder på lantliga gårdar och solbränt gräs. Tyvärr en ganska tråkig film, men sköna biofåtöljer att sova i vägde upp detta.
På tal om franska: underbart att Malena Ernman lyckades gala sig till vinst i lördagens mäkta rafflande final! Hon var visserligen inte med på min favoritlista nedan, men är ju ändå ett grymt skönt galet stört härligt nummer. Och förvånande att det fick full pott från publiken! Jag som trodde att det var alldeles för långt ifrån mellanmjölk för att slå igenom. Grattis grattis alla Malenor.
Bonne journée!
Hjärta och hjärna
Mitt hjärta säger Sarah Dawn Finer eller Alcazar.
Min hjärna säger Måns Zelmerlöv eller Agnes.
En skrämmande känsla inom mig säger EMD.
Om det sistnämnda: jag flyr landet och bosätter mig i en liten lada i Uzbekistan. Japp.
Två timmar kvar, sen börjar det!
Min hjärna säger Måns Zelmerlöv eller Agnes.
En skrämmande känsla inom mig säger EMD.
Om det sistnämnda: jag flyr landet och bosätter mig i en liten lada i Uzbekistan. Japp.
Två timmar kvar, sen börjar det!
Jag är vad jag äter.
Kristen, i celibat och med ett kalhygge mitt på huvudet.
Förutom fyra friterade och sockerspäckade munkar, har jag faktiskt ätit lite riktig mat idag. Och en bakelse.
Och de fyra friterade, sockerspäckade munkarna var inte ens min idé. De var köpta till ett möte som inte riktigt lockade så mycket folk som vi hade räknat med. Så i hederlig morfaranda tog jag det på delvis mitt ansvar att tänka på de svältande barnen och se till att dessa små flottiga godsaker inte gick till spillo.
Annars är det ritsalsliv idag. Ritar på ett kollektivboende där de fyra sovrummen stoltserar med ca sju kvadratmeter var. Inget för folk med torgskräck!
Åter till blyertspennan.
Förutom fyra friterade och sockerspäckade munkar, har jag faktiskt ätit lite riktig mat idag. Och en bakelse.
Och de fyra friterade, sockerspäckade munkarna var inte ens min idé. De var köpta till ett möte som inte riktigt lockade så mycket folk som vi hade räknat med. Så i hederlig morfaranda tog jag det på delvis mitt ansvar att tänka på de svältande barnen och se till att dessa små flottiga godsaker inte gick till spillo.
Annars är det ritsalsliv idag. Ritar på ett kollektivboende där de fyra sovrummen stoltserar med ca sju kvadratmeter var. Inget för folk med torgskräck!
Åter till blyertspennan.
Störigt att det tvunget ska vara så vackert...
Klockan slår tolv utanför slottet
...Askungens klänning blir till trasor och hennes Peugeot återförvandlas till den pumpa den en gång var. Hennes glasstövel ligger kvar på trappan och hennes hjärta har prinsen stulit.
En sak till!
Just det ja, ett avslöjande till:
För er som inte befinner sig i hufvudstaaden för tillfället kan jag upplysa detta stackars herrskap om väderläget: För jävla tradigt!
Exempelvis: exeptionellt slaskigt på cykeln till skolan igår. Medförde ett antal nerskvättningar av bilar samt nervöst saktmodigt slirande i hala cykelbanor.
Plusgrader som blev minus när idag blev ikväll. Medförde en lätt isig cykel med antal fungerande växlar=1.
Tack och hej. Och om någon har kontakt med gud? Be för lite sol och värme tack!
För er som inte befinner sig i hufvudstaaden för tillfället kan jag upplysa detta stackars herrskap om väderläget: För jävla tradigt!
Exempelvis: exeptionellt slaskigt på cykeln till skolan igår. Medförde ett antal nerskvättningar av bilar samt nervöst saktmodigt slirande i hala cykelbanor.
Plusgrader som blev minus när idag blev ikväll. Medförde en lätt isig cykel med antal fungerande växlar=1.
Tack och hej. Och om någon har kontakt med gud? Be för lite sol och värme tack!
Jag har inte så mycket att tillägga
Vad ska jag säga idag? Jag mår bra.
Jo en sak. En väldigt viktig detalj. På visningen i Västerås för två veckor sedan: maten smakade lite lätt mojito. En aning för mycket mynta och citron i köttgrytan med ris. Jag saknade bara lite kolsyra.
Jo en sak. En väldigt viktig detalj. På visningen i Västerås för två veckor sedan: maten smakade lite lätt mojito. En aning för mycket mynta och citron i köttgrytan med ris. Jag saknade bara lite kolsyra.
Minst politiskt korrekta kommentaren!
Härligaste, värsta och sjukaste kommentaren hittills när jag har berättat om rånet:
Förklarade igår för sminkören varför jag hade en liten liten blåtira att pudra över och händelseförloppet och allt. Så när jag hade sagt att de bara slog oss och tog våra prylar:
"Va, var det allt! Så lågt. Så de våldtog er inte ens lite som kompensation!"
Eh nej, tyvärr...
Förklarade igår för sminkören varför jag hade en liten liten blåtira att pudra över och händelseförloppet och allt. Så när jag hade sagt att de bara slog oss och tog våra prylar:
"Va, var det allt! Så lågt. Så de våldtog er inte ens lite som kompensation!"
Eh nej, tyvärr...
Nyrik!
Så då kan jag lägga ett shampoo, ett balsam, ett "vax" i babyrumpepuderform och en spray till samlingen.
Nalen var Schwarzkopfs scen idag. Lite mer nedtonat än höstens galna show. Men roligt!
Det fanns en finkamera i omlopp, men de bilderna får jag nog inte tag på på några dagar. Än så länge får det bli badrumsfoton.
Nu blir det till att tvätta bort sminket och natta sig.
Nalen var Schwarzkopfs scen idag. Lite mer nedtonat än höstens galna show. Men roligt!
Det fanns en finkamera i omlopp, men de bilderna får jag nog inte tag på på några dagar. Än så länge får det bli badrumsfoton.
Nu blir det till att tvätta bort sminket och natta sig.
Hoppas på några vågade klipp
Var ju lite besviken på mesigheten i frillan efter förra modellingen. Nu ska jag snart ner till Nalen för Schwarzkopf stora vårvisning. Höstshowen var grymt rolig, med kul koreografi i några nummer.
Fy farao vilken skön helg det var. Men lite kort. Skönt att kunna förlänga lite med en ledig dag. För övrigt två veckor kvar på historiauppsatsen som jag har skjutit upp i ett halvår. Lite ångest.
Vad kan det bli av en äggvita, florsocker och citron? Lite glasyr kanske? Eller en Peking Fizz om man tillsätter vodka och fruktsoda. Mycket gott tillsammans med några doser mello-dueller kan jag intyga.
Fy farao vilken skön helg det var. Men lite kort. Skönt att kunna förlänga lite med en ledig dag. För övrigt två veckor kvar på historiauppsatsen som jag har skjutit upp i ett halvår. Lite ångest.
Vad kan det bli av en äggvita, florsocker och citron? Lite glasyr kanske? Eller en Peking Fizz om man tillsätter vodka och fruktsoda. Mycket gott tillsammans med några doser mello-dueller kan jag intyga.
Att göra en dag som denna.
Finns det något skönare en trött söndageftermiddag när gårdagens roligheter lever kvar mest som huvudvärk, än att få en fem minuters shampoonering och sköljning av håret från en professionell frisyr.
Det skulle vara en tio minuters sköljning då.
Men annars, huuu vilken perfekt sysselsättning...
Det skulle vara en tio minuters sköljning då.
Men annars, huuu vilken perfekt sysselsättning...
Musikaliskt summa summarum
Ah vad skönt att veta. Sarah Dawn Finers gåshudsflygning är i finalen! Det hördes att hon var grymt förkyld ikväll, men jäklar vad mäktigt ändå.
För övrigt har jag fått tag på Melodifestivalen-skivan idag. Nya pepp-musiken. Tänk bara The Queen, Alcazar eller Malena Ernmans grymma opera.
För övrigt har jag fått tag på Melodifestivalen-skivan idag. Nya pepp-musiken. Tänk bara The Queen, Alcazar eller Malena Ernmans grymma opera.
Före och efter:
Inte så mycket kvar av min kära blåtira idag. Bra! Med tanke att jag ska vara hårmodell på måndag. Nu besväras jag snarare av ett litet gäng finnar på hakan...
Marginell skillnad mellan bilderna kanske. Men högerbilden är tagen efter att jag var på Åhléns och fick smink på den lilla lila tira som finns kvar. Och fick en liten testförpackning. Har ju som mål att inte behålla färgen så länge till...
Marginell skillnad mellan bilderna kanske. Men högerbilden är tagen efter att jag var på Åhléns och fick smink på den lilla lila tira som finns kvar. Och fick en liten testförpackning. Har ju som mål att inte behålla färgen så länge till...
Första gången ute i natten.
Hemma från Filip nu efter att ha käkat curryräkor och tittat på kusliga the Shining. Det var nog dock inte Jack Nicholsons galna blick som gjorde hemresan obehaglig. För första gången sedan rånet i lördags gick jag ute bland folk i natten. Med blandade känslor!
Å ena sidan kände jag att det var det enda rätta. Att gå där, själv, och intala mig hela tiden att det faktiskt inte var någon fara. Å andra sidan ryckte jag till för i stort sett varenda ljud som nådde förbi Ipoden och för varenda människa som kom i närheten av mig. Och en paranoia sade att vem som helst kunde göra mig illa.
Det var som sagt första gången ute. Men som en i klassen, fd polis, sa i veckan: det finns ju ingen anledning att inte ta hjälp av den assistens som finns i form av till exempel Brottsofferjouren.
En annan dag. God natt.
Å ena sidan kände jag att det var det enda rätta. Att gå där, själv, och intala mig hela tiden att det faktiskt inte var någon fara. Å andra sidan ryckte jag till för i stort sett varenda ljud som nådde förbi Ipoden och för varenda människa som kom i närheten av mig. Och en paranoia sade att vem som helst kunde göra mig illa.
Det var som sagt första gången ute. Men som en i klassen, fd polis, sa i veckan: det finns ju ingen anledning att inte ta hjälp av den assistens som finns i form av till exempel Brottsofferjouren.
En annan dag. God natt.
Stockholm jämfört med landsbygden
Apropå ingenting: en liten snabb jämförelse mellan arkitekturen i Älmhult och den i Stockholm. Se hur många likheter det finns!
1. Nybyggeprojekt i Stockholm: Nordvästra Kungsholmen
Nybyggeprojekt i Älmhult: Maskrosen
Märk väl att det finns höghus i båda områdena! Även om det småländska nöjer sig med sju våningar...
2. Vördnadsfull arkitektur i Stockholm: Heliga korsets kapell
Vördnadsfull arkitektur i Älmhult: Klöxhultsskolans gymnastiksal
Namnet på Älmhults Gunnar Asplund vet jag dock inte.
3. Alpina möjligheter i Stockholm: Hammarbybacken
Alpina möjligheter i Älmhult: Mördarbacken
Som också ligger nära Klöxhultsskolan (nu med lite distans: Klöxhult måste vara ett av historiens fulast stavade ord.)
4. Före detta boende i Stockholm: Lappis
Före detta boende i Älmhult: Klöxhultsvägen
Okej lite olika byggnader. Men tegel. Lägg märke till, på den nedre bilden, hur illa de nuvarande ägarna sköter spaljeerna. Skandal!
Några frågor om Stockholm eller Älmhult? Skriv en kommentar!
1. Nybyggeprojekt i Stockholm: Nordvästra Kungsholmen
Nybyggeprojekt i Älmhult: Maskrosen
Märk väl att det finns höghus i båda områdena! Även om det småländska nöjer sig med sju våningar...
2. Vördnadsfull arkitektur i Stockholm: Heliga korsets kapell
Vördnadsfull arkitektur i Älmhult: Klöxhultsskolans gymnastiksal
Namnet på Älmhults Gunnar Asplund vet jag dock inte.
3. Alpina möjligheter i Stockholm: Hammarbybacken
Alpina möjligheter i Älmhult: Mördarbacken
Som också ligger nära Klöxhultsskolan (nu med lite distans: Klöxhult måste vara ett av historiens fulast stavade ord.)
4. Före detta boende i Stockholm: Lappis
Före detta boende i Älmhult: Klöxhultsvägen
Okej lite olika byggnader. Men tegel. Lägg märke till, på den nedre bilden, hur illa de nuvarande ägarna sköter spaljeerna. Skandal!
Några frågor om Stockholm eller Älmhult? Skriv en kommentar!
Lånetelefoner och återbesök
Trött på din gamla tråkiga mobiltelefon? Gå in i en skum och mörk och läskig gränd och bli rånad, det verkar löna sig! Två snälla kompisar, varav den ena jag inte ens känner, har lånat ut en mobil till mig, och båda är med hästlängder finare än den gamla skrutt jag hade innan:
En i guld och en glänsande röd. Mycket snygga tillsammans...
Men varför två, undrar någon nu? Jo den första fick jag låna från kompisen jag inte känner. Den fungerade bra att ringa till. Tyvärr kunde jag själv inte ringa upp några nummer från den av någon anledning. Så jag fick då låna en annan, av en kompis som jag faktiskt känner.
Men kan fortfarande inte ringa upp! Mystiskt.
Men de är snygga! Sade jag det?
För övrigt var jag tillbaka på platsen där det hände i lördags. Kändes såklart konstigt att vara där. Men bra på något sätt. Jag får inte hålla mig borta. 
En av Stockholms mindre smickrande platser.
This is it! Ett förhållande är slut - för den här gången...
Fikapaus efter det iskalla studiebesöket imorse: Vete-katten på Kungsgatan.
Nummer 17,5: ett styck wienersemla
Nummer 18: en halv vanlig semla
Båda var smärre besvikelser.
Och: jag kände mig nöjd. Nöjd för denna säsongen. Nu får det vara bra med kardemummadoftande gräddbomber tills någon gång i januari nästa år. Tack för alla goda stunder!
Nåja vacker var den i alla fall.
Le Misérable
Studiebesök imorse. 07.00. Mycket inte roligt!
Och mycket snöigt. Jag hade ju lite tur i lördags, rånarna tog inte mitt SL-kort. För det hade jag ju varit duktig nog att slarva bort helt själv för någon månad sedan. 2500 kr, och jag hann åka med det i tio dagar.
Sedan dess har jag haft ett månadskort, men bestämde att mars skulle betyda cykling. Vår och cykel.
Inte iskall snö och cykel!!
Så jag var lite miserabel när jag kom fram till Kungsbrohuset för att titta på bygge med klassen. Sedan var vi ju ute i 90 minuter till... Så en uppmaning: ut och kör bil, tomgångskörning, ät nötkött, använda uråldriga vitvaror. Vad som helst! Bara den där växthuseffekten kan komma igång någon gång!
På Kungsbrohusets tak i fuktig kyla. Första gången med glasögon sedan blåtiran för övrigt. Förutom mitt Garbo-ryck att ha solglasögon i muliga måndags.
En trappa som säkert du skulle tycka om, mamma. Byggnadsställningskonstruktion med meterhöga luckor på sidorna. Och hål i stegen så man såg alla 13 våningarna ner...
För övrigt är cykeln inlämnad i eftermiddag. Tänkte skaffa en ny stänkskärm och på så sätt få en lite mer sofistikerad jackrygg.
Annars trött.
Och mycket snöigt. Jag hade ju lite tur i lördags, rånarna tog inte mitt SL-kort. För det hade jag ju varit duktig nog att slarva bort helt själv för någon månad sedan. 2500 kr, och jag hann åka med det i tio dagar.
Sedan dess har jag haft ett månadskort, men bestämde att mars skulle betyda cykling. Vår och cykel.
Inte iskall snö och cykel!!
Så jag var lite miserabel när jag kom fram till Kungsbrohuset för att titta på bygge med klassen. Sedan var vi ju ute i 90 minuter till... Så en uppmaning: ut och kör bil, tomgångskörning, ät nötkött, använda uråldriga vitvaror. Vad som helst! Bara den där växthuseffekten kan komma igång någon gång!
På Kungsbrohusets tak i fuktig kyla. Första gången med glasögon sedan blåtiran för övrigt. Förutom mitt Garbo-ryck att ha solglasögon i muliga måndags.
En trappa som säkert du skulle tycka om, mamma. Byggnadsställningskonstruktion med meterhöga luckor på sidorna. Och hål i stegen så man såg alla 13 våningarna ner...
För övrigt är cykeln inlämnad i eftermiddag. Tänkte skaffa en ny stänkskärm och på så sätt få en lite mer sofistikerad jackrygg.
Annars trött.
Upp och ner. Högt och lågt.
Igår kväll kändes det bra. Som att tyngden över bröstet börjar lätta och att jag kan börja känna mig glad igen.
Imorse var det jobbigare. Inte att jag kände mig rädd, men att det var tyngre än vanligt att ta sig upp ur sängen och känna motivation att göra något. Det blir ju inte lättare sedan av att veta att en cykeltur på 25 minuter väntar.
Ibland hjälper det med musik när det känns jobbigt. Just nu är det speciellt en låt som få mig att peppa till, en som jag upptäckte för en vecka sedan men som många andra nog har hört innan. Tyvärr hittade jag ingen bra Youtube-video, men om man tänker bort killens underliga enformiga dans så funkar detta:
http://www.youtube.com/watch?v=enuj6_attEw
Annars idag: har presenterat Arkitektstudenterna inför kanske 50 elever på skolan. Var inte säker på att jag verkligen ville göra det, men det var skönt att upptäcka att det kändes helt okej.
Utseende: nåja, svullnaden är nästan helt borta, och om man är helt färgblind ser jag nog ut som vanligt. Men blåtiran börjar skifta lite i gult nu.
För att ta det från början så tyckte jag själv att jag var väldigt snygg när jag gick ut i lördags:
Några timmar senare såg jag inte riktigt lika bra ut...
Här en bild från imorse:
Undrar om det går att vara hårmodell på måndag? Kanske om man sminkar vänsterögat så att det blir symmetriskt skulle vara snyggt?
Nu blir det hallontårta från frysen.
Imorse var det jobbigare. Inte att jag kände mig rädd, men att det var tyngre än vanligt att ta sig upp ur sängen och känna motivation att göra något. Det blir ju inte lättare sedan av att veta att en cykeltur på 25 minuter väntar.
Ibland hjälper det med musik när det känns jobbigt. Just nu är det speciellt en låt som få mig att peppa till, en som jag upptäckte för en vecka sedan men som många andra nog har hört innan. Tyvärr hittade jag ingen bra Youtube-video, men om man tänker bort killens underliga enformiga dans så funkar detta:
http://www.youtube.com/watch?v=enuj6_attEw
Annars idag: har presenterat Arkitektstudenterna inför kanske 50 elever på skolan. Var inte säker på att jag verkligen ville göra det, men det var skönt att upptäcka att det kändes helt okej.
Utseende: nåja, svullnaden är nästan helt borta, och om man är helt färgblind ser jag nog ut som vanligt. Men blåtiran börjar skifta lite i gult nu.
För att ta det från början så tyckte jag själv att jag var väldigt snygg när jag gick ut i lördags:
Några timmar senare såg jag inte riktigt lika bra ut...
Här en bild från imorse:
Undrar om det går att vara hårmodell på måndag? Kanske om man sminkar vänsterögat så att det blir symmetriskt skulle vara snyggt?
Nu blir det hallontårta från frysen.
Om varför jag inte har någon mobil, etc
Jag har aldrig känt mig så naken, förnedrad och liten. Jag blev rånad i lördags natt.
Klockan var 05.00 natten till i söndags och min kompis Niclas och jag var på väg mot våra hem på Södermalm efter en utekväll. Några killar passerar oss på gångbron, inget konstigt med det. De hälsar på oss och frågar hur läget är. Lite underligt, men samtidigt ingenting chockerande en lördagnatt. De går snabbare än oss och promenerar kanske en femtio meter framför oss.
När bron når Södermalm går gångvägen in i en tunnel under ett hus. Och där väntar de. På att dra tag i våra jackor, trycka upp oss mot betongväggen och slå. Mot ansiktet, huvudet. Fyra slag, sedan är vi i deras våld. En rädsla likt ingenting jag har upplevt tidigare. De skriker åt oss att ge dem våra pengar och värdesaker. Och jag inser att jag kanske kommer överleva.
När jag har gett ifrån mig min gamla mobil och korthållaren med körkort och hundra kronor, känner de på jackan om jag har något mer. Och till slut är de nöjda. De rusar därifrån. Kvar står Niclas och jag. Näsblod och varsitt svullet öga. Och förminskade till ingenting.
Men vi var båda tillräckligt hela för att kunna gå hem de fem minuterna till Niclas lägenhet. Och jag är så himla glad att jag inte gick ensam. Och att de bara ville ha prylar. Och att jag bara går runt med en bred näsa och en halv blåtira. Hur sådana människor fungerar kan jag dock inte förstå.
Klockan var 05.00 natten till i söndags och min kompis Niclas och jag var på väg mot våra hem på Södermalm efter en utekväll. Några killar passerar oss på gångbron, inget konstigt med det. De hälsar på oss och frågar hur läget är. Lite underligt, men samtidigt ingenting chockerande en lördagnatt. De går snabbare än oss och promenerar kanske en femtio meter framför oss.
När bron når Södermalm går gångvägen in i en tunnel under ett hus. Och där väntar de. På att dra tag i våra jackor, trycka upp oss mot betongväggen och slå. Mot ansiktet, huvudet. Fyra slag, sedan är vi i deras våld. En rädsla likt ingenting jag har upplevt tidigare. De skriker åt oss att ge dem våra pengar och värdesaker. Och jag inser att jag kanske kommer överleva.
När jag har gett ifrån mig min gamla mobil och korthållaren med körkort och hundra kronor, känner de på jackan om jag har något mer. Och till slut är de nöjda. De rusar därifrån. Kvar står Niclas och jag. Näsblod och varsitt svullet öga. Och förminskade till ingenting.
Men vi var båda tillräckligt hela för att kunna gå hem de fem minuterna till Niclas lägenhet. Och jag är så himla glad att jag inte gick ensam. Och att de bara ville ha prylar. Och att jag bara går runt med en bred näsa och en halv blåtira. Hur sådana människor fungerar kan jag dock inte förstå.
Måndag igen trots allt.
Nu när alla vännerna gått hem.
En måndagskväll med pannkakor. Cesilia, Lily, Freja, Mattias och Sandra var här, och efter ett tag också Niklas. Det var mycket skönt att ha dem här.
Crepes med en vitlöksspäckad sås och sedan min favoritfilm för tillfället: Francois Ozons 8 femmes. För tredje gången på typ tre veckor. En underbart skruvad deckare med vackra fransyskor i vackra kläder i ett vackert hus. Och spontana sångavbrott, som sig bör i en lyckad film.
Smakprov:
